whenthesilencetakescontrol.blogg.se

Förra veckan skrev jag att jag var sjuk, men äntligen var tillbaka i skolan igen. Det varade inte så länge, då några timmar senare landade jag på akuten igen. Kul. Satt där i flera timmar utan smärtstillande, och kände mig ensam och lämnad (vill helst inte gå in på detaljer). Fick i alla fall ny medicin, då de misstänker njursten ändå, eller njurgrus, och ska äta medicinen i en månad. Fler smärtstillande fick jag också, så jag knarkar Voltaren nu. Mår lite bättre, men det kan hugga till ordentligt då och då. 

 

Dagen var faktiskt okej idag. Trots extrem huvudvärk lyckades jag ta mig till skolan, och fick ta reda på att vi bara har tre lektioner idag. Blev faktiskt ganska glad, då jag annars skulle sluta 16:15. Istället slutade jag 12.40 men satt en extra timme i skolan, vilket var skönt. Vår skola är mysig på det sättet, särskilt där min klass/den estetiska linjen håller till. 

 

Just nu sitter jag och är lite irriterad på en viss familjemedlem. Men jag vill inte säga något, eftersom denne då skulle ta illa upp och kalla mig för en otacksam ungjävel (fast såklart så att jag inte hör, tror denne). 

Nåja. Imorgon har vi psykologiprov och det är ett prov jag ser fram emot, då det handlar om depression, ångest, fobier, ätstörningar, bipolär sjukdom, borderline, psykoser, paranoia och schizofreni. Något som jag är ganska så insatt i pga diverse sjukdomar i familjen och vissa saker som har drabbat mig också. 

 

Den här veckan blir för övrigt intressant, tror jag. På lördag ska vi åka till Köping, och kolla lite på huset. Familjen ska ju flytta så småningom, så... typ runt sommaren tror jag? 

Jag försöker hitta en lägenhet och jag kanske kommer få en snart också. Hoppas verkligen det! 

Då skulle jag och Nörd flytta ihop, och vår relationstatus skulle gå upp en nivå till sambo. Scary shit. Känns så... vuxet på något sätt. Men något jag ser fram emot!

Vi har ju redan pratat om det och så, så det känns skönt att vara på samma plan med vad vi vill. 

 

Håll tummarna för mig, behöver verkligen en lägenhet! Jag vet att de flesta tror att vad fan, jag har till sommaren på mig, men jag vill flytta hemifrån så snart som möjligt faktiskt. Because of reasons.

Jag har varit värdelös på att blogga. Men det har hänt massor, och jag har inte orkat sitta vid datorn öht på senaste tiden. 

 

Varit i England i en vecka, var väl helt okej. Träffade min kusin och min brorsdotter (båda är otroligt söta), och kunde bara vara. Med faster var jag ute och åkte rullskridskor, och senare i veckan skridskor. Skönt!

 

När jag kom hem, så blev jag jätteförkyld, så stannade hemma från skolan. Och då, när jag äntligen kände att jag kunde gå till skolan, så hände det som inte fick hända - jag fick åka in akut till sjukhuset, med buksmärtor. Varit där över natten, de kom inte fram till något särskilt. Jag fick iaf en ovanlig dejt med Andreas, hela natten på sjukhuset! Vi åkte buss hem också, då vi fick åka ambulans dit. Måste säga att ambulansen var mysig, fast lite läskig. På morgonen skickade de hem mig, och sa att jag ska vila och ta Alvedon (really?!), och om det blir sämre så ska jag komma tillbaka. Dagen har gått, relativt smärtfritt. Jag lyckades somna ganska tidigt, och var så glad att jag kunde sova... men åh så fel jag hade! Vad händer klockan ett, om inte samma jävla hugg i ryggen/sidan? 

Ringde akuten i kommunen och frågade vad jag skulle göra, de sa kort att jag ska ringa 112. Scary shit, eftersom jag aldrig ringt 112, och för att jag ogillar att ringa. Men just då kändes det som att jag verkligen var tvungen, om jag inte skulle dö pga smärtan. Ringde dem iaf, och de skickade ambulans. Var ganska snabba faktiskt! Så ännu en natt på akuten, där de faktiskt kollade på alla provsvar från natten innan och såg saker som personalen från dagen innan inte har lyckats se. Men andra natten var hemsk, morfinet hjälpte knappt och jag och kräkpåsen var bästa vänner. Fick dock åka hem på morgonen ändå. Fast med antibiotika och smärtstillande (som inte var Alvedon!).

 

De senaste veckorna har jag alltså varit sjuk, och orkat ingenting. Men nu är jag tillbaka i skolan i alla fall.

Dessutom har vi fått kattungar i början av mars, så nu har vi något att se fram emot - när de öppnar ögonen, när de springer runt, osv. De har redan blivit ganska så stora!