2013-04-21
20:47:46
Tomhet och saknad.
Varför saknar man den värsta tiden i sitt liv? Vad får mig att sakna den?
Och Francis. Och rösterna.
De kommer iofs tillbaka, men inte lika ofta. Inte lika påträngande. Inte lika starkt.
De är där, men de hörs inte lika bra.
Det är dumt, men när jag väl var psykotisk var jag aldrig ensam mentalt. Rösterna var där, även om de var elaka, så var de där. Jag var inte ensam. Som jag så ofta känner mig nuförtiden. Dessutom fanns det goda röster. De som hjälpte mig att somna, nynnade på låtar och fick mig att må bättre när de andra rösterna tog över.
Och Francis, oh Francis. Var fan är du? Sist var du här... för minst en månad sen om inte längre. Och du har lugnat ner dig. Du bara kommenterar. Du tar inte över. Ibland känner jag att du är där, även om du inte säger något.
En del av mig vill ha er tillbaka. Även fast jag har fått ett helvete pga er.
Mina egna demoner har jag sett igår, när jag hittade ett fint sätt att somna.
Kommentera inlägget här:
