whenthesilencetakescontrol.blogg.se

Jag började fundera lite nyss. Jag är en person som tar över andras beteenden. Försökte googla, på alla språk jag kan, men google är ju värdelös, typ. Jag hittar i alla fall ingen förklaring till detta. 

Om jag spenderar mycket tid med en person så börjar jag prata precis som personen i fråga gör, jag tar över mimiken, och ibland påverkar det mina åsikter också. Om det är en grupp människor jag är med så blir det ofta så att jag tar över en persons beteenden. Personen jag tycker mest om. Dessutom överanvänder jag ord som personer jag umgås med använder. Hörde jag någon säga något med betoning på t ex "faktiskt" så kommer mit favoritord vara "faktiskt" ett tag. Och orden byts ut beroende på vem jag umgås med.

 

Eftersom jag inte hittar någonting om det så är jag lite smått... frustrerad. Jag vill gärna veta varför det är så. Och sen slog det mig - det kanske har med empati att göra? Jag är empatisk. Mycket mer än vad jag önskar jag var. Så det kanske ligger i det? Att förutom känna hur folk som är med mig mår, så tar jag över beteenden också? För det är inte så att jag gör det medvetet. Jag kan ibland gå runt och prata som en klasskompis som jag har umgåtts ovanligt mycket med, i en vecka, och det är först efter en vecka jag inser att jag har tagit över personens beteenden. Ibland är det som om jag aldrig fanns. Att jag finns för att jag tar över andras beteenden. Som om jag inte hade egna. Så nu är det svårt att säga vad är "typiskt" Alice. Jag vet faktiskt inte. Jag vet bara hur jag är. Jag vet inte vad är typiskt Alice när jag pratar.

 

Det kan också helt enkelt vara så att... vissa mysterier är inte menade för att lösas.

Det är i alla fall hur jobbigt som helst. Kan jag inte få vara... jag?