whenthesilencetakescontrol.blogg.se

Den här dagen är värdelös. Människor går mig bara på nerverna, och illamåendet gör inte saken bättre.

Jag känner mig ensam, ensammast i världen. Och... det stör mig inte. Jag vill faktiskt inte vara med någon just nu. Även om det är farligt att leva i ensamhet om man heter Alice, så är det ett måste. Fast imorgon är jag social igen. Och fangirlar. Och förhoppningsvis skiter jag i min hobby imorgon. 

 

Jag vet inte vad som stör mig mest just nu. Människor, jobbiga människor, människor som inte förstår men låtsas att de gör det, eller människor som låtsas bry sig men egentligen vill prata om sig själva? Allt det nämnda, antar jag. Ingen förstår någonting ändå. Så det är skitsamma.

 

Nyss tittade jag på Sound of Noise. Den var faktiskt... bra, väldigt konstig, men bra ändå. Upptäckte samtidigt att jag tittar på en hel del svenska filmer numera. Läskigt.

 

Dagens största... irritation är nog ändå när folk vill prata och bara slänger ur sig allt de vill prata om, när man inte har någon lust alls. Ingen jävla lust att lyssna på folk och deras jävla äventyr. Och när jag skriver av mig så får jag ett hjärta tillbaka. Oh, yes. Det får mig att må så jävla bra ju.

 

Dessutom så har mitt självskadebeteende visat sig igen. INTE bra alltså. Men jag bryr mig inte. 

There's nothing left out there for my soul.