whenthesilencetakescontrol.blogg.se

Jag vill så gärna vara bäst på allt. Eller ens känna att jag duger. Men på senaste tiden känns det som att alla visar att, nej, du duger ju inte. Det är hemskt, särskilt när man vet att det inte är så. Tror jag.

 

Idag har varit en... hektisk dag, om jag får säga så. Det har hänt så mycket och my mental state of mind hänger inte med i svängarna. Ena stunden är jag glad för att sen hamna i det värsta tänkbara tankedjupet någonsin. Imorgon är det en lång dag, med idrott och såna saker. Efteråt vill jag nog bara komma hem och sova, sova i oändligheter och slippa tänka efter hur jag mår. På fredag är vi typ lediga. Tror jag. Om inte nån lärare får för sig att jag ska göra några uppgifter eller så. Då ska jag dra till Uppsala med Malin och bara vara, i väntan på Pygmalion. 

 

Jag önskar jag kunde sluta bry mig om vissa saker. Eller sluta reagera som jag gör. Jag kan förstå om folk inte orkar med mig ibland, det gör ju inte jag själv heller vissa gånger. Det är inte konstigt. 
Idag har jag i alla fall haft många nere-stunder. Förutom de fina stunder med esteter och musikal nu på kvällen. Samtidigt som det fick mig att tänka "Varför kan inte jag vara så här duktig?"

Menmen. Jag är bara mig själv. Jag gör mitt bästa och bättre kan man inte. Om det tar mig någonstans här i livet, det vet jag inte. Tiden visar.

 

Det är svårt att avgöra om jag lever i verkligheten eller har bytt till min fantasivärld nu igen. 

 

Och jag drömde om Pauline. Det här är inte bra. Helt säker på att jag kommer drömma om henne inatt igen.