whenthesilencetakescontrol.blogg.se

Det har hänt en hel del - mest i min skalle och jag tror att jag har lyckats inse att mina psykoser är tillbaka. Det är riktigt störande men jag vill inte gå hos en psykiatriker som påstår att jag är frisk så fort jag sätter en fot i hans rum. Nej tack. 
Jag envisas att klara mig själv utan någon som helst hjälp av kuratorer/psykologer/you name it. Det kanske är dumt då det går ut över mina nära och kära typ. Det mesta går ut över Andreas och han har ju inte gjort något.

 

Idag hade jag i alla fall lite trevligt. Förutom att jag inte hittar min medicin och ingen vet vart den tog vägen så ansiktssmärtor är värre än någonsin. Men jag gav inte upp och here I am. Gav spelandet en chans också. Har spelat lite Lego Batman och Assasin's Creed II. Jag kanske fastnar för något för en gångs skull? Annars så har jag också spelat de där konstiga Kinect-spel. Måste ha sett ut som en idiot när jag viftade med armarna i luften...

 

Nu kom mamma hem också. Nu slipper jag vara ensam mentalt.